söndag 23 februari 2014

Kärt återseende


Ledig helg. Vackra, snälla ord som klingar mjukt hos mig. Ordningen är återställd här hemma - S är tillbaka igen efter sin sportlovsvecka i Åre. Han kom hem i går kväll, in en vända innan han försvann iväg till den efterlängtade flickvännen. 
Så är det när man är 18 år alldeles snart, då är inte längre "mamsen" nummer ett. Och det är ju precis så det ska vara. Det känns gott i mitt mammahjärta även om jag kan längta mig halvt ihjäl efter honom ibland.
Men längtan lindras av att jag ju har min älskade "kontorsarbetande" L på ovanvåningen. Han viker just nu inte så många meter från hemmet (läs sin dator), vilket gör att han för det mesta finns i närheten. Än så länge...
Till hösten är det Lund som gäller för honom, han är väldigt bestämd med hur han vill utforma sin framtid och sitt yrkesval.


Helgens väder här på Österlen har varit oklanderligt med mycket sol. Förvisso blåst i vanlig ordning, men just det här med solen och ljuset är ett välkommet återseende. Icke en endaste liten snöflinga så långt ögat når, men däremot snödroppar och vintergäck som hälsar solen och ger ett löfte om en kommande vår förgyller dagens vandring.

Himmel möter hav och åkern är redo att brukas

Så otroligt vackert! Tårar från ett träd...
Östersjön var vänlig idag - blåsten kom från väster
 
Älskade kustlinje!
 

Dagens bilder tog jag under min promenad i middags. Det är så härligt att se hur naturen så smått börjar vakna ur sin vinterdvala. Att åter få skåda vintergäck och snödroppar gör att tempen på humöret stiger med ett par grader minst.

Att sedan komma hem efter en härlig promenad och bli överraskad av att S och flickvännen kommit hem för att fika och äta middag med oss gör inte söndagseftermiddagen ett endaste dugg sämre :). 
Äppelpaj på de sista svenska äpplena och mördegsgrottor med hemmagjord plommonmarmelad fixades i en hast...

Så den 23:e februari 2014 har blandat och gett. Bästa väninnan har födelsedag och gratulationer är skickade. En gammal och väldigt kär vän till familjen har idag valt att gå ur tiden, in i en annan dimension. Jag sänder en tanke till hennes familj, samtidigt som jag kan konstatera att det finns en i vår himmel som är så glad över att få återse sin bästa vän. 
Och själv har jag haft en riktigt bra dag med hela min lilla "flock" omkring mig...

Allt gott önskar jag er alla!

/Lotta

2 kommentarer:

  1. Så fint du skriver om det som är livet. Och så vackert det är på Österlen - jag har en ständig liten längtan dit. Varm kram!

    SvaraRadera
  2. Jag tror att om man sköter sig "rätt" står mamma högt i kurs hela livet. I alla fall känns det så.
    Den här tiden är nog den bästa på hela året. När de blyga blommorna försiktigt tittar upp ur jorden.
    När djuren börjar intressera sig för annat än mat och vi
    börjar planera för vad sommaren ska bjuda oss på
    Kram

    SvaraRadera