Det finns bara en som han!

Min ständige räddare i nöden. Min hjälte. Alltid samma lååånga tålamod med mig när jag inte kan och inte förstår. Alltid lika hjälpsam till mig. Alltid lika vänlig och rolig. Får mig alltid på gott humör. 

Min älskade lillebror! Som ägnat många timmar den senaste veckan åt att rädda mig från en total härdsmälta när jag inte förstår mig på tekniken. Och som säkert kommer att få offra flera timmar till dagarna framöver.
Han var liksom den av oss båda syskon som begåvades med hjärna, logik och tålamod. Jag fick inget av det...

Världens bäste Jocke - TACK, TACK, TACK!!!

 

Tillbaka i Tallinn

Då har jag varit tillbaka igen,iden där staden och det där landet som ligger mig så varmt om hjärtat. För fem månader sedan i 25 graders värme och sommarskrud, och denna gång i sin vackraste vinterskrud och betydligt svalare. Närmare bestämt -16 grader. Det är Estland och Tallinn jag pratar om.

Och jag kan lova er - min kärlek från i somras sitter i, och är lika stark. Denna underbara stad och detta fantastiska folk! Jag säger det ännu en gång - har ni aldrig varit där så åk dit!
Denna gång var det stadens julmarknad som var målet, och jag blev inte besviken. En mysig liten marknad på stadens torg, som verkligen andades jul. En doft av mat och glögg blandat med snö, granar och julmusik gjorde att julstämningen verkligen infann sig. Till och med Tomten träffade vi :)...

I somras trängdes uteserveringarna med varandra på gator och torg, men nu var det insidan av caféer och restauranger som fick besökas istället. Och det blev ganska många sådana besök. Med så många minusgrader behövde vi tina upp med jämna mellanrum, och många muggar varm choklad, glögg, mulled wine och Irish Coffe slank ner (dock inte det sistnämnda för min del). Caféer och restauranger är så otroligt mysiga så ingen av oss hade något emot dessa "nödstopp".

Ja ni ser själv - vi hade ett tufft jobb att värma oss, men det vara bara att härda ut ;).

Den medeltida andan rådde i Gamla Stan precis som i somras, och bredvid gamla rådhuset ligger en väldigt speciell restaurang med tillhörande affär. Man skickas många hundra år tillbaka i tiden när man besöker någon av dessa. I affären kan man hitta en massa smått och gott, alltifrån kryddor och örter till medeltida kläder och bruksföremål.

I "Olde Hansa" butik

Till och med medeltida skor gick att köpa

 
Restaurangen, "Olde Hansa", besökte vi i lördags kväll. Så himla mysigt och annorlunda, alltifrån inredning till mat på menyn. 
Allt gick i medeltida anda, såväl mat, musik, personalens kläder som inredning - till och med toaletterna. Inget elektriskt ljus, utan bara levande ljus överallt.

Vackert med ljus över allt

Rummet vi fick sitta i

Trappan upp till översta matsalen

Menyn

Min middag; anklår med spelt, saffranssås, surkål och rödlöksmarmelad

"Damernas" på medeltida vis

Handfatet på toaletten

Reser ni till Tallinn någon gång och skulle vara sugna på att äta björn, så missa inte denna annorlunda restaurang, den är liksom ett litet resmål på resmålet om man så säger...

Förutom en massa gott att äta och dricka blev det en del shopping, och så hade vi även glädjen att få träffa våra estländska vänner, vår "familj". Även en del nya bekantskaper blev det. Dessa underbara människor som gör mig alldeles varm i hjärtat! Jag hoppas att de vid något tillfälle kommer hit till Sverige, så att jag får möjlighet att återgälda deras omsorger.

16 minusgrader ute och vårt hotellfönster var så här vackert på morgonen

Så i måndags kväll när vi landade på Kastrup var ännu en hjärtevärmande, rolig och på alla vis bra resa till sin ända. Jag var så nöjd, och så tror jag även att resesällskapet var. Ett litet smolk i glädjebägaren var att vi bara fick med oss en resväska hem. Den med mannens whiskey och pågarnas presenter hade visst fastnat på flygplatsen i Tallinn. Förhoppningsvis kommer den idag, då necessären med bla mina mediciner finns i den. Förvisso inga akut nödvändiga sådana, men de är ju liksom bra att ha...

Dagen idag har bjudit på tidigt pass i gymmet (06.20), en snabb tur till butiken, ett tandläkarbesök (inga hål - jippi!), lussebullebak och så lite "julifiering" här hemma.

Ha det gott!

/Lotta

 

Att äntligen lyckas!

Äntligen har jag lyckats!! Jag har lyckats att glasera mina keramikalster utan att sabotera dem :).

Kommer ni ihåg änglakören jag visade här på bloggen för ett tag sedan, den jag var så nöjd med, men så rädd för att förstöra i glaseringsprocessen? 
Nu är den glaserad och klar, och så himla FIN! Jag blev jättenöjd, och min lilla kör ska nu få en alldeles egen liten plats här hemma. 
Längsta ängeln fick tyvärr en liten spricka nere vid "foten", men så blir det ibland, och det är inget som skämmer.

Helst av allt hade jag önskat att jag kunde presentera mina änglar på döläckra bilder, men dagarnas avsaknad av ljus gör att bilderna blir därefter. Men man ser ju hur de ser ut ändå...

För några veckor sedan hade jag bestämt mig för att göra uppehåll med keramiken nästa termin. 
Jag ska ju börja jobba med behandlingar igen, och skadad som jag är av att inte ha varit varsam med mig själv, är jag väldigt stresskänslig. Inte i den bemärkelsen att jag inte klarar när det är stressigt på jobbet och så, utan mer att jag stressar upp mig och känner mig väldigt kvävd om jag har för mycket inbokade tider. Jag har ett väldigt stort behov av "luft" mellan mina bokade dagar. Och då tänkte jag att jag nog blir stressad av att ha en viss veckodag vikt åt keramikkurs. Det blir liksom så joxigt att lägga sjukhusschemat och behandlingstider då, och då blir jag stressad...
Så jag bestämde att keramiken får stryka på foten. Men det går ju inte! Jag tycker att det är så himla roligt, och för mig är det väldigt avstressande att skapa i lera, med mina händer. Fullständigt fokuserad på den mjuka, underbara leran. Mindfulness i dess fulla kraft!

Eftersom att jag har turen och lyckan att ha världens bästa Anja som kursledare hittade vi en lösning som gör att jag kan fortsätta - jag blir "vilde". Jag kommer att hoppa runt lite i de olika grupperna, och är på så vist inte låst. Och är jag inte låst så känner jag inte heller någon stress :).

Igår utmanade jag mig själv en hel del faktiskt. Jag har mest gjort fat, ljuslyktor och annat som mest inneburit kavling. Någon frukt och så har jag modellerat fram, men inget mer avancerat. Igår vågade jag mig på att modellera fram en människa. En kvinna utövandes yoga...

Inte så illa pinkat för att vara första gången tycker jag. Jag lade upp bilden på IG och FB och fick många glada tillrop - tack för det alla fina - det värmer och gör mig väldigt glad! Jag fick till och med förfrågan om att sälja en sådan yogande kvinna, men då blir jag nervös och den berömda "Jante" slår mig med full kraft rakt i huvudet. Men vi får väl se. Kanske, kanske...

I natt ska jag testa på ännu något nytt - jag ska gå bredvid och se hur det är att jobba som kommunsjuksköterska. Väldigt spännande eftersom det är något jag verkligen aldrig har testat. 

Ha en fin kväll!

/Lotta

Basilika för hela slanten

I måndags hade jag "kökstjänst" här hemma. Det är en tjänstgöring som jag för det mesta uppskattar, framförallt om den innefattar plockning, beredning och förädling av kryddor och örter. Och just så var det i måndags. Bland annat hade jag en massa basilika som behövdes tas omhand. 
Jag gjorde en vinäger och ett salt av den basilika jag hade.

Som alltid, när jag gör örtvinäger, använder jag mig av ekologisk äppelcidervinäger. Jag tycker att det blir godast av det. Vitvinsvinäger är i mitt tycke och smak lite för skarp. Men är det så att man gillar vitvinsvinäger mer så går det utmärkt att använda det istället (se bara till att den är ekologisk).

En ren glasburk eller flaska packas full med ört ( i det här fallet basilika), fyll sedan upp med vinäger tills växtmassan är täckt. Förvaras kallt, och gärna mörkt. Jag brukar aldrig "fiska upp" örten, utan låter denna vara i  hela tiden. Håller länge, länge...
Jag hittade nu i somras en bortglömd flaska vinäger med blandade örter som jag gjort sommaren 2011 - hur fin som helst, och JÄTTEGOD!

Förutom vinäger blev det ett salt med basilika som smaksattes med skal från en ekologisk citron.

Oraffinerat havssalt, en massa basilika och  lite citronskal kördes på högsta hastighet i matberedaren tills det blev en grön, vacker "geggamoja". Det är meningen att det skall vara MYCKET ört och lite mindre salt. Tyvärr kan jag inte ge er något exakt mått eftersom jag alltid gör salt "på känn".

Vill man så kan man använda saltet precis som det är, vått. Det blir lite svårare att fördela som strösalt men funkar utmärkt som smaksättare i mat. Vill man ha saltet torrt så låter man det antingen lufttorka på en bricka, eller om man är otålig som jag, så torkar man saltet i ugnen. Själv använde jag mig av ugnens eftervärme efter matlagning i måndags och tisdags, men annars kan man torka saltet på 50 grader tills det känns torrt.

När mitt salt hade torkat körde jag det ytterligare en gång i matberedaren för att finfördela örten ytterligare, sedan var det bara att hälla hela härligheten på en burk. Det doftar ljuvligt kan jag berätta...

Håll med - visst är det väl vackert! Så grönt och klorofylligt, fullt av liv liksom.

Man måste inte tvunget använda basilika som mat, utan det går utmärkt att göra te på denna fina lilla växt också. Färska eller torkade blad spelar ingen roll. Det blir ett aromatiskt te med kramplösande, lugnade och matsmältningsbefrämjande effekt. Tänk så bra!

Ha en fin kväll!

/Lotta

 

Bloggöverraskningar

Jag är väldigt förtjust i det här med bloggar. Att få ta del av andra människors tankar och varanden, att få njuta av vackra bilder, som ibland får mig att förflyttas till en annan värld. Att få bli inspirerad oavsett om det gäller mat, inredning, bakning, träning -ja, vad som helst, det fyller mig med väldigt mycket god energi. 
Vissa bloggar läser jag dagligen, vissa läser jag ibland, och vissa läser jag periodvis. Alla skänker mig mycket glädje, var och en på sitt lilla vis.

Ibland gör jag så att jag skickar iväg någon liten present till någon bloggare. Ibland för att jag tycker att någon kan behöva lite uppmuntran och omtanke, och ibland för att visa min tacksamhet över jobbet någon lägger ner på att varje dag dela med sig av vackra ord och bilder.
Inte för att jag ska få något tillbaka. Har ni provat det någon gång? Att bara ge något sådär, för att du bara känner för det och vill, inte att du förväntar dig något åter. Har du inte testat det så gör det! Det är så befriande och lite småmysigt att gå där och veta att någon kommer att bli överraskad och glad av en liten gest ifrån dig :).

För någon månads tid sedan gjorde jag en sån grej. Jag skickade ett brev med en liten hälsning och en flaska parfym jag gjort till en bloggerska som har en helt underbar blogg. 
Hon kallar sig Queen of Kammebornia och hennes blogg hittar ni här. Det är en helt underbar blogg med vackra, viktiga texter, och helt ljuvliga bilder. Jag besöker denna blogg varje dag. 
Av tacksamhet för att hon delar med sig av så mycket vackert skickade jag henne ett litet paket, med en förhoppning om att detta skulle göra henne glad. Och det blev hon - glad alltså, och väldigt förtjust i doften.

Så igår fick jag ett meddelande från henne om att hon skrivit om parfymen på sin blogg. Så glad jag blev! Och vilken överraskning! Det hade jag inte väntat mig alls.En vacker bild hade hon också tagit av den lilla flaskan. Inlägget kan ni läsa här.
Efter detta inlägg har jag idag fått några meddelande med förfrågningar om var man kan få tag på parfymen. Vet ni hur glad jag blir av DET då?? Så fantastiskt roligt att det finns ett intresse och en nyfikenhet inför det enkla och naturliga. Det kärleksfulla och det miljövänliga.

Är det någon som vill ha en flaska "gudinnedroppar" går det bra att maila mig på info@brunnshalsan.se eller lämna en kommentar här på bloggen, så ser jag till att du får en flaska hemskickad. (Flaskan är på 30ml, kostar 275:-, och portot kostar 30:-). 

Nu ska jag hålla onsdagskväll, dricka en mugg gott chaite och bara njuta.

Ha det så gott därute i stugorna!

/Lotta

Värt att fira!

Lilleman 4 år idag :)!

Familjens yngsta medlem fyller fyra år idag - Lilleman! Min ständige lille följeslagare som inte viker från min sida. Kvällarna tillbringar han med att sitta på armstödet på min fåtölj (ca 10 cm från mig), eller sittandes på mig, eller som på bilden här ovan (tagen i morse), sittandes på fotpuffen stirrandes på mig om jag inte ägnar honom tillräcklig uppmärksamhet.
Reser jag mig ur fåtöljen för att hämta något ute i köket har jag honom hack i häl! Jag måste alltid kolla vart jag sätter fötterna, så att jag inte råkar trampa på honom. SÅ nära är han! 
Är jag inte hemma ligger han och deppar under kökssoffan... Min lille kille - det är han och jag liksom.

Ibland blir han så himla trött - så där bara. Då fäller han sig på sidan och sover en stund, som på bilden här ovan. Det var i söndags förmiddag, och håll med - visst kan man vara trött en söndag och behöva ta igen sig en stund :)?!

Men det är inte bara Lillemans födelsedag som är värd att fira. I förrgår tog mitt stora hjärta körkort! Grattis till det älskade påg!!

Och jag är till följd av detta glädjeämne billös sedan just i förrgår. Bilen och sonen är i Ystad, och jag är i Simrishamn. Full tank och ett löfte om lån av bil till söndagkväll blev sonens present. Men sen är bilen min igen! I alla fall mitt i veckorna...

Nu ska jag hålla fredag. Ett jäkligt gott rödvin har hittat sin väg ner i strupen, och jag ska titta på några avsnitt av "Game of Thrones".

Ha en riktigt go´kväll!

/Lotta

 

Göteborg ToR

Igår blev det en dagstur till Göteborg och Liseberg med de bästa; mannen, sönerna och S:s flickvän M.

En toppendag med perfekt karusellväder (dvs inte för varmt, inte för kallt och inget regn). Herrarna och M åkte så mycket det bara gick, och själv nöjde jag mig med att titta på när de åkte :).

Efter första turen med "Helix"

En klar favorit blev "Helix", årets nya attraktion. Skulle det över huvud taget vara aktuellt för mig att åka denna berg- och dalbana så hade det fått vara under mycket djup narkos! Icke att jag skulle utsätta mig för något så hemskt.

En klassiker - "Flumride"

"Flumriden" däremot, det är grejer det! Precis lagom med spänning för min del...
Men just igår blev det ingen tur i "Flumriden" heller, men väl ett åk i "Kållerado" vilket var fullt tillräckligt för att få mig dyngsur. Det är nog Lisebergs skvalpigaste åkattraktion, och jisses vad kul vi hade.

Klockan två i natt var vi tillbaka hemma i lilla staden igen, nöjda och glada efter en rolig dag tillsammans. Men efter denna veckas tre dagar i Rom och en dag i Göteborg med mängder av människor, ljud och intryck känner jag nu att jag är i stort behov av lugnet och tystnaden. Stilllhet...

Ha en fortsatt go´lördagskväll!

/Lotta

Riktig lycka

Riktig lycka - vad är det? Det är nog helt och hållet beroende av vem du frågar.

Frågar du mig så är riktig lycka att få vara tillsammans med familj och vänner i ett flow av kärlek och glädje. Att kunna se det stor i det lilla. 
Veckan som gått har varit en sådan vecka. Casa Lönnborn har förvandlats till någon form av gästgiveri där släkt och vänner i olika konstellationer har avlöst varandra. 
Jag har tillbringat många timmar i köket bakandes och lagandes mat, för att sedan har kunna ha förmånen att inmundiga detta tillsammans med alla fina människor som korsat vår väg denna underbara sommar.

Men den absolut största källan till lycka för mig är mina barn, mina fina pågar som jag älskar över allt annat. 
Denna sommar har varit speciell på det viset att båda har varit här hemma hela sommaren, och det är kanske den sista på just detta viset. S ska snart påbörja sitt sista år på gymnasiet, och sedan kanske han flyttar hemifrån "på riktigt". L börjar på gymnasiet i Lund om några veckor, och är även han på väg att lossa på hemmets bojor. Precis som det ska vara när pojkar växer upp till unga fina män.
Så alltså har den sommar varit lite speciell, en sommar när allting inte längre är givet.

I tisdags spelade min ena stora kärlek vid allsången i parken här i Simrishamn. Kal P Dal var det som stod på repertoaren. Mammahjärtat svämmar över av kärlek och stolthet, och jag tycker givetvis att han är bäst i världen på att framföra just Kal P Dal låtar :)...
(Har försökt att ladda upp när han sjunger, men lyckas inte! Någon som vet hur man gör??)

Idag har jag och min andra stora kärlek varit på en liten Österlen-tur. Det börjar närma sig uppkörning, och han ligger i hårdträning inför detta. Då blir det många mysiga bilturer tillsammans, och idag ledde det en fika på "Franskans Creperie" i Rörum. Jättemysigt! Jag har aldrig varit där tidigare, men lär säkerligen återvända.

Fantastiskt mysigt inredning helt i min smak, gammal fransk musik i högtalarna kombinerat med mumsiga crepes gav mersmak minsann!

Med magarna fulla av crepes, glass och jordgubbar begav vi oss ut på äggjakt. Jag har givit mig den på att bara äta ägg från glada höns, och då får man leka lite detektiv. 
Jag hade sett ett "äggaskylt" längs vägen tillbaka in mot vår lilla stad vid tidigare tillfälle, och dit styrde vi nu kosan.

Till min stora glädje kunde man inte bara handla ägg på denna fina lilla gård, utan även grönsaker. Tala om riktigt lycka för en sån som mig!!
Förutom att grönsakerna grävdes upp ur jorden när vi stod och väntade fick vi en liten rundvisning på gården, där vi fick se deras djur och hur de bodde. Jag tror absolut att de var lyckliga allihopa, allt från får och getter till höns och ankor.

Snacka om riktig lycka! Pinfärsk, obesprutad mat som smakar som mat skall smaka - bara sådär. Och fina stunder tillsammans med de finaste. Ja, jag kan inte säga annat än att jag är en lycklig kvinna.

Ha det nu riktigt gott alla!

/Lotta