Kalashelg

Kalashelg har det varit i ordets rätta bemärkelse! Kalasande för båda sönerna igår, och kalasväder både igår och idag.
Med andra ord; en riktigt bra helg.

Uterumspremiär har vi också haft i samband med gårdagens firande. Helt perfekt att kunna hysa 19 personer på mat utan att ställa om hela huset.

S hade önskat kvällens meny; "Pulled Pork" och sedan tårta med MYCKET grädde...

Jag tror inte att någon gick hungrig härifrån igår kväll. Och som om det inte skulle räcka med "mumsandet" blev det "go´frukost" idag. Lillebror sov kvar hos oss, och då passar storasyrran genast på att rå om honom lite extra :)...

I övrigt har dagen bjudit på trädgårdsarbete, tårtrester och middagsrester. Inte dumt alls!

Strax väntar tre jobbnätter, kanske inte lika kul, men om man ska se det positivt så är det gott att ha ett jobb att gå till.

Ha det gott!

/Lotta

Fredagsgöra

En dag på språng. Så kan man väl sammanfatta dagen...

Inleddes med ett besök hos "bildoktorn" med inställning av hjulen. 745:- kr för 10 minuters behandling. Man valde helt klart fel bransch en gång i tiden...
Sedan blev det storhandling - det vankas "kalajs" i helgen. Båda sönerna ska firas i morgon, och då behövs en hel del förning att soppa i gästernas magar :).

Plocka undan, städa, tvätta, förbereda morgondagens mat och så laga kvällens middag. PUST!

Men jäklar vad gott det blev! Jag mortlade vitlök, färsk rosmarin och färsk basilika med lite olivolja och rivet citronskal. Detta "mojs" gneds sedan in på en ekologisk oxytterfilé som helstektes i ugnen. Till det blev det ugnsbakade rödbetor med vitlök och mejram och en "himmagjord" rödvinssås med massor av timjan!
Behöver jag nämna att jag ÄLSKAR kryddörter??

Nu är det fåtöljen, ett (eller två) glas rött. I morgon är det Spin of hope ( jag har fått rycka in på en cykel), och sedan blir det mer kalasförberedelser innan gästerna anländer.

Ha en riktig härlig helg!

/Lotta

18 år av ren kärlek

Idag fyller han 18 år, mitt älskade hjärta. 18 år av den största av kärlekar. 

Min fina lille påg. Snäll,vacker, modig och underbar...

Det är lätt att bli klyschig en sån här dag, men jag kan inte låta bli - var har dessa 18 år tagit vägen? Den där dagen han kom till världen känns inte avlägsen alls, och många, många detaljer finns ristade i mitt minne för evigt. 

Jag minns den lilla varma kroppen som lades upp på min mage, och den enorma våg av kärlek som sköljde över mig med full kraft. Jag var nog inte riktigt beredd på att en kärlek till någon kunde vara så stor om jag ska vara helt ärlig.
Jag minns den försiktige lille killen som redan vid åtta månaders ålder började prata. Jag minns den glade lille pågen som älskade musik och älskade att dansa. Jag minns den lille killen som trodde att den lokala fotbollsklubben hade startat fotbollsträning för att han hade fyllt fem år dagen innan, och när man var fem år fick man ju börja träna fotboll "på riktigt". Jag minns den lille killen som längtade till sin första dag i skolan, men som snabbt tappade det intresset och har ogillat skolgången sedan andra klass. Jag minns den lille killen med de stora drömmarna om att bli handbollsproffs.

Och nu sitter jag här med en varm, kärleksfull och go´ ung man som står på tröskeln till vuxenlivet. Den långa påtvingade skolgången börjar lida mot sitt slut, de stora drömmarna om en proffskarriär har naggats i kanten. Men istället öppnas andra möjligheter, och andra drömmar får ta större plats.

Älskade barn, jag är så glad att universum såg till att just jag fick bli din mamma, och jag ser så mycket fram emot att få följa dig på din väg genom livet!

Strax ska vi ge oss iväg till en restaurang där övriga familjemedlemmar möter upp. Där ska vi fira vår goe´ påg med riktigt god mat. Jubilaren har låtit meddela att han ska ha en stor bärs! Har man fyllt 18 så har man - då ska känslan av vuxenhet testas genast har jag förstått :)...

Ha en go´kväll - det ska vi ha!

/Lotta

Idol-lördag...

I tisdags kom L på att han i år har åldern inne att söka till Idol. -"Det är audition i Malmö på lördag, och jag ska dit lät han meddela".

Sagt och gjort! Lördag morgon, innan f-n hade hunnit masa sig ur sängen var familjen L på väg mot Malmö och Idol audition. Kylväska med mat för dagen, paraplyer och gitarr packades med.
Väl framme hamnade vi i den berömda kön, någonstans i mitten skulle jag tro. Cirka 1500 förväntansfulla sökanden plus supporters fanns i kön.

Lååång väntan i en lååång kö!

Och då inleddes en lååång väntan. Cirka fyra timmar ute i kön, med en massa instruktioner under tiden som det filmades med kameror från alla håll och kanter.

Typiskt blåshål...

Det var svinkallt! Vi frös så tänderna skakade och tårna var helt bortdomnade. Tack och lov hade vi ingen användning av de medhavda paraplyerna. Stället audition hölls på heter Glasklart och ligger nere i västra hamnen. Ett riktigt blåshål var det där nere i hamnen!
 
Rätt som det var dök han upp, Per Lärnström, Mr programledare himself...

Mr Idol

... och ännu mer instruktioner och ännu mer filmande. 
Strax innan middag kom vi in, och kunde långt om länge tina upp.
L fick registrera sig och fylla i papper...

Äntligen inomhus!

Och sedan blev det till att vänta, vänta och åter vänta igen, samtidigt som det filmades från alla håll och kanter.

Kameror överallt

Mr Idol igen...

Många som ville visa vad de kan

Min älskade "lille" Idol :)

Efter många timmar av väntan och med öronen fulla av sång och gitarrspel  styrde vi åter kosan mot den lilla staden i öster. Nöjda och belåtna, men så himla trötta. Det tar minsann på krafterna att vara på audition :).

Hur det gick? L var nöjd med sin insats!

Hoppas att helgen varit bra och innehållsrik för dig oxå. Nu väntar nattjobb för min del igen. Två nätter i skärselden...

Ha en fortsatt fin söndagskväll!

/Lotta 

Vårdagjämning

Vårdagjämning med en längtan efter sommar skulle jag vilja säga. Denna vårdagjämning har bjudit på vackert väder här på Österlen, och som jag tillika har sovit bort. Men jag vaknade till en strålande sol klockan fyra i eftermiddags :).

Solen, ett riktigt piggelinpiller får mig att längta så efter sommaren och allt det gröna. Ja, jag vet - först har vi den underbara våren att njuta av, och det kommer jag att göra fullt ut oxå. 
Men tänk er bara detta...

Massor av härlig färsk basilika, plockad från "egen odling". I sallader, på pizza, i grytor, eller varför inte en hemmagjord pesto?

Basilika, mandel, parmesanost, vitlök, citron och olivolja förvandlas lätt som en plätt till en härlig pesto.

Så jag sommarlängtar lite fast men inte får...

/Lotta 

Det tar sig minsann!

I dag har det varit en av de där favorit tisdagarna. Större delen av den har tillbringats i Ystad (som jag nästan kan benämna min andra hemstad...).
Jag körde hemifrån i förmiddags för att först hinna med lite hemliga uppdrag - båda sönerna fyller år inom de närmaste 14 dagarna, så det var presentjakt på schemat.
Efter väl uträttat uppdrag åt jag en god lunch innan det bar av till veckans kreativa eftermiddag i keramikverkstaden.

Denna termin har jag gett mig "den" på att jag ska lära mig att dreja. Det är inte lätt!! Den där lerklumpen lever sitt eget liv där på drejskivan, och vill inte som jag. Bara det att centrera den på mitten är så himla svårt. Och skulle man mot förmodan känna att den är hyfsat centrerad och jämn, så skiter det sig i nästa steg.
Sneda, vinda och ojämna kan man väl säga är den gemensamma nämnaren för mina alster. OCH rustika! De är inga lövtunna skålar här inte.

Men som man säger - Rom byggdes inte på en dag, och detsamma gäller mina drejar-talanger. Men det tar sig minsann!! 
Dagens sista alster blev nästan inte alls sned minsann. Jag blev riktigt nöjd :):

Min nästan raka skål :)

Efter keramiken blev det ett besök hos S innan det var dags för veckans yogaklass. Jag kan inte säga många gånger nog hur bra jag mår av denna träningsform! En önskan är att kunna ta fler klasser än en i veckan. Det blir liksom en helt annan energi när man är en hel grupp som tränar i samma rum jämfört med att träna själv hemma.

Väl hemma igen har jag skrattat till Johan Glans och David Batra på TV. Precis min humor! Jag tycker att de två är störtsköna, och ett plus är att de håller fast vid skånskan.

Till sist - det har varit en bra matdag i dag oxå. Känns bra.

/Lotta

 

Skav

Det är något som skaver. Jag kan inte sätta fingret på exakt vad det är, men jag har mina aningar. Det är åter igen mer jobb, vilket ger mig mer uppstyrda tider och mindre tid för återhämtning. Jag fixar det inte längre så som jag skulle önska.

Om det hade funnits en dusch som kunde skölja bort den där äckliga känslan av att bli stressad och orolig för minsta lilla, så skulle jag skura mig med rotborste i detta vattenflöde.
Så himla stresskänslig är jag, och den där känslan av lugn, och att allt är under kontroll är så skör, så skör.
Jag vill ha samma ork som innan! Kunna jobba utan att behöva flera dygns vila mellan arbetsperioderna för att inte bli helt urlakad. Alternativt oroar jag mig över hur jag ska reda ut de perioder som har blivit lite tätare bokade än vad som känns hanterbart. Så var jag aldrig förr - jag jobbade och bet i, bara gjorde liksom. Inte så hälsosamt, det ser jag ju idag, men ibland så mycket enklare just för stunden.

Veckan som har gått har jag ätit. Jag tillhör dem som gör det när något inte är riktigt bra. Då slinker det mesta ner, framför allt sådant som inte ska slinka ner. Bröd, potatis, glass, godis,kakor...
Och jag mår så jäkla dåligt när jag äter sånt. Psykiskt givetvis, eftersom det är så korkat, och fysiskt får jag hjärtklappning, halsbränna, blir uppjäst och trött. Det ger mig helt enkelt bara låg energi.

Sockerdemonen slår sina klor i mig. River och sliter i mitt sinne, och bjuder massivt motstånd att lämna mitt väsen efter en sådan period. Som en alkoholist hyser kärlek till flaskan hyser jag kärlek till det vita "giftet" i våra livsmedel - socker och mjöl. Missbruk som missbruk...
Man går aldrig säker. Flera år av avhållsamhet från "drogen" kan spolas undan på ett par dagar om jag sänker garden. Och det har jag gjort. Sänkt garden alltså, och då åker jag dit så det stänker om det. Alltså måste jag vara "jobbig och obekväm" som jag vet att en del ibland kan tycka om de vill bjuda mig på mat. Jag måste välja bort vissa födoämnen, för jag kan helt enkelt inte hantera dem. Det kan räcka med en liten brödbit eller kaka för att trigga igång hela cirkusen igen, och sedan är den liksom igång, och det kan ta väldigt lång tid att hitta tillbaka igen. 

Det är konstigt det där, att en nykter alkoholist skulle någon aldrig truga att ta en öl, ett glas vin eller en snaps, men en nykter missbrukare av snabba kolhydrater trugas och lockas ofta.
- "Du kan väl äta en kaka idag, det är ju kalas", eller - "Smörgåstårta äter man ju inte varje dag, du kan väl ta en liten bit"...
Nej, det är det jag inte kan! Att det ska vara så svårt att förstå?

Så idag har jag lagt upp en ny strategi som förhoppningsvis kan hjälpa mig. Lite peptalk till mig själv från mig själv. Det har hjälpt mig förr, så varför inte nu?

 

En dag i taget, så blir det nog bra. Idag blev det en bra dag med både mat och spinning.

Dagens frukost

Keso med bär

Dagens lunch

 

Kroppen känns inte lika däst och sinnet känns förnöjt just nu. Jag fortsätter att titta på min "tavla", och bestämmer att även morgondagen ska bli en bra matdag, och även nästa och nästa...

/Lotta

 

Så fort

Söndag kväll. Helgen är snart slut. Så fort, så fort en helg kan gå ibland. Trädgårdsgöra blev det inget eftersom det vackra vädret försvann. 

Nej, istället har det varit umgänge med goda vänner, en rejäl ansiktslyftning av hemmet i form av städning och harvande igenom en monstruös tvätthög. Egentligen två monsterhögar - en med smutsig tvätt som har tvättas (åtta maskiner blev det...), och en med ren tvätt som strukits och hamnat på plats i garderoberna.

Dagen idag inleddes med brunch tillsammans med familjen och en tillhörande flickvän på en av den lilla stadens restauranger. 
I vanlig ordning åt jag som om det var sista måltiden jag någonsin skulle ha möjligheten att äta, och är fortfarande mätt som en nymatad pytonorm såhär sju timmar senare... Men det var gott :)!

Så här på den tidiga kvällen fick jag mig ett litet ryck och bakade en omgång blommiga småkakor. Idag blev det med pepparmynta, lavendel och ringblomma.

Alltid bra och ha lite blommiga kakor i sina gömmor...

Nu kallar fåtöljen, där jag tänker tillbringa resten av min söndag. 

En go´kväll önskar jag er alla!

/Lotta

 

Ny kille

Så sitter jag här, mellan två arbetspass. Dagen igår tillbringades i butiken och natten som gått har tillbringats på jobbet på sjukhuset. Där ska även kommande natt spenderas. 

Trots att det var till att skrapa rutorna i morse har vårvärmen ännu inte givit vika på Österlen, och jag vaknade halv två i eftermiddags till ett alldeles strålande väder med en sol som sken från en klarblå himmel. Trots en lite allmänt "saggig" känsla, och med en träningsvärk från "hell" (efter tisdagens yoga) var det ju bara helt omöjligt att sitta inne!

Nej, ut i trädgården och det vackra vädret! Ett rejält röjartag och vips så var lavendeln och murgrönan rejält tuktade. Helt fantastiskt gott luktar det när man klipper ner lavendeln. Fast det bara är visset och torrt så finns det mängder av doft kvar i allt det där skruttiga.  
Så när jag var där ute och härjade så kom jag på att jag har ju inte visat er min nya kille...

Han fick följa med mig hem förra onsdagen när jag hade varit och jobbat på MaKalösa Trädgårdar. Nu blir det ju så där svårt igen - så himla mycket fint, och jag vill ha, ha och ha, fast jag redan har.
Igår klarade jag mig bättre - hade icke en pinal med mig hem fast det kom flera leveranser med saker. Framförallt var det leveransen med kryddörter som "kliade" mest. Jag går verkligen igång på allt det gröna! Och nu är det så där grönt och skönt på borden och i växthuset igen i den fina lilla handelsträdgården.

Nu ska jag strax iväg och jobba igen, men fram till dess kan jag njuta av denna lilla utsikt från TV-soffan...

Ha det gott - imorgon är det FREDAG :)!

/Lotta

Som man vill bli behandlad...

...så behandlar man andra.

Denna fras har jag använt ett otal gånger till mina barn. Faktiskt ända sedan de var väldigt små, och ibland inte drog riktigt jämnt. När någon av dem kanske hade något som den andre tyckte att den ville ha, och tillfogade sig denna egendom på ett mindre fördelaktigt vis. Jag frågade alltid "förövaren" om han skulle vilja råka ut för sådan behandling som han nyss givit sin bror? 
Det givna svaret var varje gång att det ville man ju inte. Nej, som du själv vill bli behandlad, så behandlar du också andra, oavsett vem det är. 

Summan av kardemumman är att båda pojkarna har växt upp till fina, vänliga och kärleksfulla unga herrar, så jag tror att detta resonemang visst har gjort susen.

Idag när jag var på ICA och handlade mötte jag en i personalen som på språng slängde ur sig följande till mig; "-Vad fin du är!", och nästa gång hon passerade fortsatte hon "- Du ser så pigg och fräsch ut!". Behöver jag säga att hon gjorde min dag?

Några meter längre bort hamnade jag i fruktavdelningen, och stod och plockade på mig lite clementiner. En personal stod bakom min rygg och plockade upp äpplen. En gammal dam med rollator går fram till henne och frågar om hon kunde få hjälp att plocka till sig ett kilo fina clementiner. Personalen "svarar" då den gamla damen utan att vända sig till henne att hon minsann håller på att packa upp äpplen nu. Den gamla damen uppfattar inte "svaret", utan säger "- Eller man får inte hjälp med det?". 
Just där trädde jag in och erbjöd mig att hjälpa den gamla damen att plocka ihop en påse clementiner, en hjälp hon tacksamt tog emot. 
Det tog ca en halv minut av min tid att hjälpa henne, och jag tror att det inte hade tagit längre tid för butiksbiträdet att göra det samma - OCH jag är helt övertygad om att hon ändå hade hunnit plocka upp sina äpplen.
Om detta tänker jag att just detta butiksbiträde har nog inte haft någon mamma som berättat för henne att som du själv vill bli behandlad, så behandlar du också andra. TYVÄRR!! 

Jag tror att om alla hade haft en någon som kunde påminna om dessa viktiga ord så hade vi haft en helt annan värld.Rätta mig om jag har fel...

I övrigt har det varit en bra dag med vackert väder, och ett mindre krafttag i trädgården. Termometern visade 14 grader!!
På sena eftermiddagen blev det en tur till Lund och mäklaren. Nu är kontraktet skrivet, och vi är snart lägehetsägare igen. Denna gången är det yngste sonen som ska ha ett boende inför flera års studier i den underbara universitetsstaden. Först gymnasiet och sedan universitet har han låtit meddela...
Det hela firades med ett restaurangbesök, och sedan ett besök på...

Pågarna firar nya lägenheten :)

Ha det gott!

/Lotta

 

Vårspaning

Helgens båda jobbnätter är avklarade, och jag vaknade upp strax efter middag till ett underbart väder. Solen sken från en klarblå himmel, och jag kände att jag var bara tvungen att få komma ut en stund.

Det blev lite vårspaning här hemma i trädgården - ffa i örtagården. Vintern har varit väldigt snäll till oss Österleningar, och det har redan tagit fart på växtligheten i odlingsbäddarna.

Dragon

 

Rosmarin

Gräslök

Salvia

Oregano

Dragon ser det ut till att bli mycket av - jag har tre plantor som verkar ta riktig fart i år. Det blir massor av mumsig dragonvinäger av det :)!
Rosmarinen jag planterade för ett år sedan är jättestor, och jag skördade av den så sent som i fredags. Lite lyxigt att ha kunnat skörda färsk rosmarin från trädgården hela vintern. Jag tänker göra ett litet experiment och täcka rosmarinen nu, så att den får skydd mot den starka vårsolen. Det är nämligen den som brukar ta knäcken på rosmarinplantorna som stått ute över vintern.

Även gräslöken har tittat upp en bra bit över jorden, den är ca fem cm hög. Blir nog tidig skörd i år...
Salviaplantorna ser ut att ha klarat denna vinter betydligt bättre än förra vintern. Då dog alla plantor utom en. I år är det liv i alla fyra minsann :).
Och så oreganon - massor av små gröna blad långt där nere i plantan bådar gott. Även de andra plantorna såsom citronmeliss, timjan, vinterkyndel och isop är på gång - härligt! 

Jag kan inte sluta förundras över kraften i växterna, över deras livscykel. Hur de efter att villigt ha grönskat och givmilt delat med sig av sina färger, dofter och smaker under hela sommaren sedan på hösten vissnar ner, för att sedan gå in i vintervila, och för att sedan till våren komma tillbaka med full kraft igen.

Timjan

Jag hoppas på vackert väder nästa helg då jag är ledig. Stora vårstädningen av trädgården är tänkt att gå av stapeln då :). En massa löv och skräp ska bort, inklusive förbrukade julgranar mm.
Och så vill jag vårstäda vår lilla glaspaviljong så man kan inleda årets utomhus fikastunder där, så där lite mitt emellan ute och inne. Idag var det riktigt varmt och gott därinne, men ganska trångt och stökigt...

Men även växterna i paviljongen ser ut att ha fixat vintern ganska bra. Olivträden är i hyfsat skick, och även citronverbenorna är gröna och fina i veden. Hoppas verkligen att de kommer sig!

Olivträdet ser ut att vara i gott skick...

Nu tänker jag hålla lite söndag och ägna mig åt en lång blogg-promenad. Jag har varit lite dålig på att både besöka bloggar och svara på kommentarer här på min egen blogg de senaste veckorna. Bättring utlovas!!

Ha en fin söndagskväll!

/Lotta

Energi

Äntligen! Idag känner jag för första gången på ett tag att jag har ork och energi i kroppen. Den där influensan städade effektivt bort allt av den varan, och jag har allt vackert fått lyssna till- och rätta mig efter vad kroppen sagt.

Igår var jag och jobbade i butiken några timmar. Fem timmar närmare bestämt, sen var jag helt slut. Somnade sittandes i fåtöljen klockan fem på eftermiddagen...Men idag känns det annorlunda! 

Solen skiner och visar de plågsamt skitiga fönsterrutorna. Mitt stora hjärta är här hemma och pysslas om (han har varit sjuk sedan i förrgår), och mitt lilla hjärta kommer hem i morgon efter att ha varit på skidresa i Stöten sedan i söndags. Jobbhelg väntar, men innan dess blir det keramikkurs ikväll.

Det känns som att det blir någon form av bakning på programmet idag, kanske "grottor" som på bilderna, eller varför inte en sockerkaka?
Yttertrappan ska få sin lilla förvandling - höstens ljung har gjort sitt och skall ersättas av penséer, pärlhyacinter och minipåskliljor. Sen är det det där med städningen, den kommer jag nog inte undan. Ett litet varv med snabeldraken kommer att göra underverk :)!

En sak till - i tisdags firade jag och mannen 20 år tillsammans. Ett restaurangbesök med tillbakablickar och framtidsfunderingar blev vår lilla manifestation över denna lilla "högtid". Jag är lyckligt lottad...

Fina rosor till mig från min älskade...

Hoppas solen skiner över er alla, oavsett var i Sverige ni befinner er! Ha en fin torsdag.

/Lotta

Ny erfarenhet

Idag har jag gjort en ny erfarenhet. Jag har ringt och sjukanmält mig. Det hör inte till vanligheterna när det gäller mig...

Jag vet med mig att jag var tvungen att sjukanmäla mig en gång i min ungdom (kan ha varit 1990), och jobbade som timanställd på olika vårdinrättningar. En nyårshelg jobbade jag kväll på ett äldreboende, och sedan skulle jag jobba morgon på långvården. Nyårsdag vaknade jag och var så himla sjuk i hög feber och magsjuka. Inget kul alls! Jag bodde hemma fortfarande, och mamma fick ringa och sjukanmäla mig. Undrar vad de tänkte om mig den gången på långvårdsavdelningen. De visste ju inte att jag jobbat till klockan 23 kvällen innan. Kan tänka mig att de trodde att jag hade varit ute och rumlat. 

Nästa gång jag fick stanna hemma pga egen "sjukdom" var när jag jobbade på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning 2005. Jag fick herpesutslag på ögonlocken vilket gjorde att ögonen svullnade igen med följden att jag inte kunde se något. Detta var dagen innan midsommarafton. Jag fick snällt stanna hemma den dagen och genomlida en midsommarhelg med väldigt begränsad syn.

Och sedan var det ju den där natten för snart ett år sedan när en ryslig magsjuka plötsligt drabbade mig när jag jobbade en natt. Då fick jag bege mig hem klockan halv tre på natten.
Men dessa tre tillfällen är vad jag har varit bortavarande från jobb pga av egen sjukdom.

 

Idag är jag feberfri och på benen (men hostig), och skulle egentligen ha jobbat natten som kommer. Men jag känner att återhämtningen inte har varit tillräcklig för att hålla igång en hel natt. Tio timmars gatlopp... Belastningen på avdelningarna är just nu väldigt tung, med jobb non-stop utan paus.

Så efter mycket vånda tog jag beslutet att stanna hemma inatt. Det känns konstigt, jag känner mig lite smått kriminell - skyldig liksom. Men samtidigt är jag stolt över mig själv, att jag står fast vid mitt beslut att sätta mig själv och mitt eget välbefinnande först, att inte överge mig själv. Den "gamla" Lotta hade pressat sig till det yttersta och gått och jobbat, och sedan varit helt slut. (Lite så var det i tisdags natt faktiskt, jag mådde inte alls bra men gav mig iväg ändå...)

Dagens bild illustrerar också en ganska ny erfarenhet för mig. Den är tagen mot Stenshuvud från stranden vid Haväng för två år sedan. Jag brukar alltid se Stenshuvud från andra sidan, och det blev lite nytt att se "hoed" sådär lite från andra hållet.

Ha en fin kväll!

/Lotta

Så tyst

Det blev tyst här på bloggen ett tag. Den allmänna sjukdomskänslan jag hade i kroppen i början av veckan visade sig vara influensa. Från det att jag kom hem från jobbet i onsdags morse har jag varit liggandes - antingen i min säng eller i soffan. Feber, halsont, hosta, förkylning och en fruktansvärd värk i både kroppen och huvudet.
Idag har jag masat mig upp, och är faktiskt påklädd oxå. Dagen har tillbringats sittandes i fåtöljen, och inte många knop är gjorda.
Men det var inte denna tystnad jag tänkte på när jag satte rubriken för dagens inlägg, utan det var den tystnaden som intagit vårt hus.

Här är så tyst! Ingen som välkomnar en när man kommer hem eller stiger upp längre. Ingen som piper och tuggar galler som en galning så fort kylskåpsdörren öppnas eller det prasslas i en plastpåse. Ingen som går bananas så fort man rör något i fruktskålen eller tuggar på en grönsak. Ingen som förnöjt nosar rundor i sin bur samtidigt som han "småpratar" med sig själv. Ingen som protesterar genom missnöjda kurrande ljud om man spelar fel sorts musik. Ingen som när han fick komma upp i famnen på mannen, och sedan bäddas in under en filt samtidigt som han blev kliad bakom öronen, högljutt demonstrerar sitt välbefinnande. Ingen som längre ligger i sin hängmatta och med "mysljud" berättar hur bra han har det.

I onsdags eftermiddag när jag steg upp välkomnades jag i vanlig ordning av en av familjens fyrbenta medlemmar, Donut, vår lille marsvinskille.
Alltid lika lycklig när han såg eller hörde mig, och visade detta genom att gnaga på burgallret och pipa som en galning. MAT!! 
Han fick lite att äta, och eftersom jag inte mådde så bra parkerade jag mig med täcke och kudde på soffan. Efterhand som timmarna gick började han göra väldigt mycket ljud, det lät som ett gråtande, pipande ljud. Något stod inte rätt till. 

När mannen kom hem efter jobbet uppfattade han precis som jag att det inte stod rätt till med vår lille kille. Jag ringde djursjukhuset i Malmö, och de tyckte att vi skulle komma. Jag var sjuk, och mannen gav sig iväg med honom. 
Det tårfyllda avskedet i hallen var det sista jag fick se av honom i livet. Något var allvarligt fel med honom. Något var fel med hans urinblåsa, eventuellt kunde det vara en tumör.

Han hade ont, och krampade emellanåt, och var lite till åren kommen - ville vi göra något? Vi enades om att göra hans lidande så kort som möjligt. Han fick en spruta och somnade lugnt in i famnen på mannen.

 

Men oj vad tom det är här hemma nu! Att ett sånt litet djur kan lämna ett så stort tomrum efter sig är ofattbart. Men han var en liten kille med en väldigt stor personlighet. En fullvärdig familjemedlem, precis som en hund eller en katt är för de som har dessa djur. Efter att ha stiftat bekantskap med detta lilla djur under nästan fem års tid kan jag konstatera att marsvin är fantastiskt roliga och trevliga att ha i familjen.
Tack och lov har jag kvar min lille kille, och jag hoppas få behålla honom många år till. Men han är ju liksom betydligt tystare av sig - kaniner "pratar" inte på samma vis som marsvin, så tystnaden får vi vänja oss vid.

Så vår egen lille hus-taliban, musik kritiker och finsmakare - var du än är så hoppas vi att du har det bra, och vi saknar dig väldigt mycket, det skriver hela familjen under på! Och jag hoppas att de har mycket gurka och persilja där i marsvinshimlen...

Till er alla därute - ha en fin kväll!

/Lotta