Där tycker jag att bloggvärlden fyller en fantastisk funktion. Så mycket människor det finns där ute i "cyberspace" som så villigt delar med sig av sitt liv, sina styrkor och tillkortakommanden.
Jag blir enormt inspirerad av att läsa om det "vanliga" Svenssons har för sig, istället för att ta del av kändisars liv och öden.
Sedan ett tag tillbaka har det varit en mindre träningsfeber bland en del av de bloggar jag följer. Någon har börjat cykla rejäla rundor dagligen, någon har börjat springa, någon har börjat styrketräna osv, osv.
Så efter att ha följt dessa fantastiska människor, kämpande med att lägga till en bra vana i sitt liv tänkte jag att "det var ju som själve den - kan de, kan jag!!"
Förra fredagen gjorde jag slag i saken, och gav mig ut i skogen för en löprunda.
Där, i skydd av Moder Naturs skyddande grönska kan jag pusta och frusta bäst jag vill, allt medan jag tar mig runt i motionsspåret. I vanliga fall brukar det bara bli en gång, och sedan tar det ett år tills nästa gång jag ger mig på en löptur - men icke nu! Jag har idag sprungit fjärde gången inom loppet av tio dagar. Första dagen sprang jag ca 2,2km för att nästa gång öka till 2,4km. Idag utmanade jag mig själv igen och sprang 3,3km. Inte illa pinkat det :)!!
Det går inte så fort (papegoja på trehjuling hade lätt kommit om mig), men jag gör det i min egen takt och på mina egna villkor. Det jag har bestämt är att jag får inte gå, och inte stanna och pausa, utan det ska vara löpning hela tiden. Om än i sakta mak...
Behöver jag säga att jag är sjukt nöjd?? Så jag kommer att fortsätta med att låta mig inspireras, och förhoppningsvis kan jag också inspirera. Om det nu är till motion, en hållbar konsumtion, miljötänk eller vad det än månde vara. Av många bäckar små som det så vackert heter, så kan vi kanske tillsammans få till ett bättre mående både för oss själv och Moder Jord.
Ha en fin kväll!
/Lotta
sv:
SvaraRaderaHmmm
Du pratar om att det är svittet att spela minigolf och så är du själv ute och SPRINGER!!! Där är nåt som är svittet!!! Jagspringer bara till bussen och/eller tåget, så jag är VÄLDIGT imponerad!!! :-)
Ja, sporter som ger en horn i pannan bör man undvika. ;-)
Kloka kloka ord Lotta, visst måste vi ta hand om både oss själv och om vår vackra moder jord. Då mår både hon och vi bättre. ha en fin måndag. Kram Åse
SvaraRaderaJag är djuuupt imponerad av vad du gör!
SvaraRaderaMen jag kan lova att du inte kommer att läsa nåt liknande i min blogg ;)
Fast förresten, just nu är jag bil-lös och "tvingad" att cykla till OCH från kolonin. Det räknas väl också som träning, hm...
Kram
Jösses, snacka om att vara imponerad!
SvaraRaderaFrån att inte precis ha rört sig, så är ju kanske inte LÖPNING det första man tänker på...det är ju inte nå´n piece of cake direkt.
Jag är i alla fall superimponerad! Över att du kommit ut i spåret 4 gånger på 10 dagar. Och att du sprungit 3,3 km...snart är du uppe i dom 5 du strävar efter!!
Jag skulle oxå vilja kunna jobba 5 km, och tycka att det är skönt! Men det vet de f-n om jag nå´nsin hamnar där!