Paus

I bland behöver man ta en paus. Liksom bara checka ut från vardagen för en längre eller kortare stund. 

Min sommar har varit minst sagt hektisk med på tok för mycket jobb, och minimalt med ledighet, så mitt pausbehov är stort! Förra veckan fick jag en av dessa näst intill livsnödvändiga pauser. Jag var i väg på utbildning nästan hela veckan. Det kan kanske låta märkligt att säga att man pausar när man ger sig iväg på kurs, men för mig är det ett sätt att verkligen trycka på "off"-knappen. 

Uppe i de sörmländska skogarna i ett litet torp...

...tillsammans med några helt enastående människor och djur...

Valter

Hela platsen andas lugn och harmoni, och man kan inte annat än må bra av att ha förmånen att få ta del av allt det goda.

Lena och Angelo är två helt fantastiskt underbara människor som öppnar sitt hem för oss fem "studenter". De bjuder in till att bo i deras hem som om vi alla vore familjemedlemmar. Det är så vackert i all sin enkelhet detta lilla torp, där dessa två jobbar hårt för att leva så långt det går i samklang med djur, natur och Moder Jord. 

Angelos odlingsbäddar

Att få "koppla ner" från allt mediebrus i nästan en hel vecka är en lisa för själen. Ingen TV, inga tidningar, ingen dator (allt finns, men jag väljer att inte använda mig av det). Det är bara telefonen som får "hänga med", och det begränsat.

Tidiga morgonpromenader, skogens mjuka,fuktiga dofter. Sensommarens kvällar då man nästan kan ana sig till devornas fnittrande dans över blommor och blad.

Att få bara vara, att umgås med vackra själar, att få lära sig om- och fördjupa sig i de eteriska oljornas magiska värld, att få känna närheten till naturen, att få omge sig med hästarna, hunden och katterna, att äta god mat, att få sova välbehövlig sömn - allt detta ger LIV!

"Klassrummet" från utsidan

"Klassrummet" inifrån

Jag försöker verkligen att vara i "nuet", men varje gång jag åker ifrån denna underbara plats kan jag inte annat än längta tills det är dags att få komma tillbaka igen. Tillbaka till platsen, människorna och djuren. (Där Valter har en alldeles speciell plats i mitt hjärta :)...)

                             Lev väl!
                            /Lotta