I väntans tider...

Ute stormar det och snön yr rundor. Inte så mycket ny snö uppifrån, utan det känns mest som om vår Moder Jord har bestämt sig för att omfördela det som redan finns.

Jag har just avverkat fyra arbetsnätter på sjukhuset, och sitter nu bekvämt tillbakalutad i min mysiga fåtölj. Sådär allmänt trött och seg som man kan vara efter några vakna nätter... En mugg härligt värmande Chai-te, datorn i knäet och min ständige lille fyrbenta följeslagare kloss intill mig. Sämre kan man ha det en tisdagskväll i mars vill jag lova!

Men ändå, i väntans tider... På den där som vi alla längtar efter. VÅREN!! Den lyser ju med sin frånvaro utanför fönstret. Denna uppiggande livsbejakande årstid som vi bleknosade nordbor så innerligt trånar efter. Men vad är det det gamla talessättet säger? "Bra kvinna reder sig själv!"

Så jag tog tag i detta här med våren. Jag fixade en liten "mini-vår" med löfte om en stundande sommar här inne istället :)...

Min lilla vårträdgård

Timjan, oregano och rosmarin i köksfönstret ger livsandarna "första hjälpen" med omedelbar effekt. Bara att se dessa små skönheter och känna deras livskraft, dra med handen genom grönskan och låta sig förföras av deras fantastiska doft, gör att snön utanför genast känns mindre närvarande.

Gott, vackert och nyttigt!

Och färgklicken - det otroligt vackra granatäpplet - som så villigt lyfter fram skönheten hos det gröna... Jag blir alldeles varm och lycklig bara av att titta på det! 

"Havets dagg"- Rosmarinus officinalis

Nu väntar ett tidigt sänggående i renbäddad säng - salongsarbete i morgon :). 

En fortsatt fin kväll i stormen önskar jag er alla.

                           Lev väl!
                           /Lotta