Adjö november

Alltså, snart är november slut! Jag kan inte fatta det riktigt. Tiden går ju bara så himla fort. Vart tar den vägen liksom? 
Det där med tid är verkligen relativt, ibland kan det vara så segt och så långsamt, och ibland bara susar det iväg i turbofart. Oftast det sistnämnda tycker jag.

Sista veckan har gått åt till mycket jobb, jag har jobbat sex av nio nätter. Och då blir det inte så väldigt mycket annat gjort. Sista gången för denna terminen har avverkats på keramikkursen, och jag har fått lite pippi på att försöka göra yogande damer. Inte lätt, men väldigt roligt.

Inte konstfack-klass på dem precis, men det är inte det det handlar om. Det handlar om att jag mår bra av att göra dem - inget annat.
Även sista yogaklassen är avklarad, tyvärr inte bara för terminen utan för evigt. Mitt livselixir... 
I alla fall i den lokalen och på det viset. Mitt andningshål, den superfina och urmysiga yogastudion jag har gått på i Ystad ska stänga. Och fina Sussie, min yogalärare ska just nu inte hålla ny öppen klass någonstans, så det blir till att hitta någon annan stans att yoga. Det är ungefär som när man tvingas byta tandläkare, massör eller frisör - jag vill inte! Men så är det, och var sak har sin tid, och jag har full förståelse för att man vill utvecklas och gå vidare oavsett vilken roll i livet det gäller. Min plan är att kanske få till en riktig yogarutin på hemmaplan. 

På söndag är det första advent, och jag ser hur fint andra har gjort i sina fönster med stjärnor och stakar. Själv ligger jag lite efter i adventsförberedelserna, och här blir inget gjort förrän på tisdag. Men jag känner ingen panik, för vet ni - det blir advent ändå. Även om jag inte har nyputsade fönster, julgardinerna uppe och stjärnor och stakar på plats :). 

Ha en fin adventshelg!

/Lotta 

Nej men ser man på!

Dagens bild är tagen  i eftermiddags när jag just stigit upp. Ser ni vad jag såg? Blått där bakom molnen! Gissa hur förvånad jag blev??
När jag gick och lade mig klockan åtta i morse ösregnade och stormade det, och när jag stiger upp fem timmar senare är det lite blå himmel och en blek sol som tittar fram mellan molnen.

En bra och lugn jobbhelg är avklarad, och jag känner mig lite småseg som jag ibland kan göra efter några nätters arbete. Inte väldigt mycket har blivit gjort här hemma, men en stund med symaskinen resulterade i en färdigställd julstrumpa och så har jag gjort en Carbonara för första gången i min matlagningshistoria. Mannen och yngste sonen gav tummen upp, så jag antar att det smakade bra.

Ikväll har fåtöljen magisk dragningskraft på min rygg och rumpa, och det är här resten av kvällen kommer att tillbringas - med en tjock filt som sällskap.

Ha det gott!

/Lotta

Vad är väl en bal på slottet...

... när man kan tillbringa en trevlig kväll på ett vineri?

I torsdags kväll blev vi på min arbetsplats bjudna till Nordic Sea Winery här i Simrishamn. Sjukhuset jag jobbar på drivs i privat regi, och den 1/12 byter vi huvudman och arbetsgivare, så detta var avskedsmiddag från vår nuvarande arbetsgivare. 

I vår lilla stad har vi ett stort vineri där man både tappar redan "färdiga" viner, men man blandar även till egna. Många av systembolagets storsäljare kommer härifrån. Känns namn som Mauro, Vernissage och Raccolto igen kanske? De kommer härifrån.

Först fick vi göra oss riktigt fina i orangea rockar och hjälmar, och sedan fick vi en rundvandring i fabriken.

Färgglada och fina...

Il Conte på gång...

VD:n på Nordic Sea Winery

Ett fasligt oljud och slammer i fabriken! Det märks att man är väldigt ovan vid sådana miljöer, och jag tackar min lyckliga stjärna för att jag inte jobbar i sådan miljö. Jag tror att jag hade blivit väldigt trött i hjärnan av det. Det är något jag märker att jag är väldigt känslig för efter min "utmattning" - hjärnan klarar inte av för mycket skarpt ljus och slammer och oljud.
Men hur som haver, det var väldigt intressant att se hur vinet hamnar i "bagarna".

Efter rundturen väntade en trevlig kväll i den fina restaurangen som är byggd i formen av en vintunna. God mat och framför allt gott vin bjöds det på, och såklart trevligt sällskap av goda arbetskamrater. Roligt att se hur folk ser ut civilklädda också :).

Många goda viner fick vi smaka!

Entrecote med väldigt god sås...

Så gott! Choklad och apelsin är smaker som gifter sig bra

Idag är det lördag, och helgen har snart hunnit till halvtid. För mig är det jobbhelg igen, en natt avklarad och två till kvar. Faktiskt känns det inte lika motigt som det brukar med helgjobb, och det är jag glad för. Nästa helg väntar ett litet äventyr, och det ser jag fram emot.
Nu blir det en kopp jul-te (så himla gott!), innan vidare färd mot vårdverkligheten.

Ha en fortsatt fin helg!

/Lotta

Att äntligen lyckas!

Äntligen har jag lyckats!! Jag har lyckats att glasera mina keramikalster utan att sabotera dem :).

Kommer ni ihåg änglakören jag visade här på bloggen för ett tag sedan, den jag var så nöjd med, men så rädd för att förstöra i glaseringsprocessen? 
Nu är den glaserad och klar, och så himla FIN! Jag blev jättenöjd, och min lilla kör ska nu få en alldeles egen liten plats här hemma. 
Längsta ängeln fick tyvärr en liten spricka nere vid "foten", men så blir det ibland, och det är inget som skämmer.

Helst av allt hade jag önskat att jag kunde presentera mina änglar på döläckra bilder, men dagarnas avsaknad av ljus gör att bilderna blir därefter. Men man ser ju hur de ser ut ändå...

För några veckor sedan hade jag bestämt mig för att göra uppehåll med keramiken nästa termin. 
Jag ska ju börja jobba med behandlingar igen, och skadad som jag är av att inte ha varit varsam med mig själv, är jag väldigt stresskänslig. Inte i den bemärkelsen att jag inte klarar när det är stressigt på jobbet och så, utan mer att jag stressar upp mig och känner mig väldigt kvävd om jag har för mycket inbokade tider. Jag har ett väldigt stort behov av "luft" mellan mina bokade dagar. Och då tänkte jag att jag nog blir stressad av att ha en viss veckodag vikt åt keramikkurs. Det blir liksom så joxigt att lägga sjukhusschemat och behandlingstider då, och då blir jag stressad...
Så jag bestämde att keramiken får stryka på foten. Men det går ju inte! Jag tycker att det är så himla roligt, och för mig är det väldigt avstressande att skapa i lera, med mina händer. Fullständigt fokuserad på den mjuka, underbara leran. Mindfulness i dess fulla kraft!

Eftersom att jag har turen och lyckan att ha världens bästa Anja som kursledare hittade vi en lösning som gör att jag kan fortsätta - jag blir "vilde". Jag kommer att hoppa runt lite i de olika grupperna, och är på så vist inte låst. Och är jag inte låst så känner jag inte heller någon stress :).

Igår utmanade jag mig själv en hel del faktiskt. Jag har mest gjort fat, ljuslyktor och annat som mest inneburit kavling. Någon frukt och så har jag modellerat fram, men inget mer avancerat. Igår vågade jag mig på att modellera fram en människa. En kvinna utövandes yoga...

Inte så illa pinkat för att vara första gången tycker jag. Jag lade upp bilden på IG och FB och fick många glada tillrop - tack för det alla fina - det värmer och gör mig väldigt glad! Jag fick till och med förfrågan om att sälja en sådan yogande kvinna, men då blir jag nervös och den berömda "Jante" slår mig med full kraft rakt i huvudet. Men vi får väl se. Kanske, kanske...

I natt ska jag testa på ännu något nytt - jag ska gå bredvid och se hur det är att jobba som kommunsjuksköterska. Väldigt spännande eftersom det är något jag verkligen aldrig har testat. 

Ha en fin kväll!

/Lotta

I min måndagshjärna...

Mörkt, mörkt, mörkt... Så kan man väl sammanfatta årets första två veckor i november. Här hemma rör sig färgsättningen på himlen någonstans mellan grått och svart. Skulle tro att det är ungefär likadant i resten av Sverige också.

Kontot för stearinljus skjuter i höjden i mina desperata försök att lysa upp tillvaron på ett behagligt vis - jag gillar inte ljuset från glödlampor lika mycket, och absolut inte lysrörsljus. Det får mig rent av att må dåligt. Så levande ljus i mängder, rökelse och eteriska oljor hjälper mig att må bra så här i novembermörkret.

Helgen som gick var en sån där magisk helg som det kan vara i bland, liksom om den vore plockad ur en feelgood-film. Lugn, skön, gott umgänge med nya bekantskaper, god mat, glada överraskningar, fått träffa båda sönerna och deras flickvänner... Vad mer kan man begära en grådassig helg i november?

Idag har jag tagit tag i något som jag haft i sinnet väldigt länge, men som jag känner mig väldigt obekväm med just nu. Jag har varit på gyminstruktion, och sedan tränat mitt första gympass på många år. Så nu är det gjort, och det känns bra. Att det ska ta sån tid att få ändan ur vagnen!! Jag vet ju att det gör mig så gott.

Nu har jag rotat fram lite tyger ur gömmorna. Tänkte sy några julstrumpor av ett avlagt linnedraperi, tror att det kan bli bra tillsammans med lite rött tyg. Vi får väl se... Som vanligt har jag inget mönster när jag ska göra något, utan det blir på frihand istället. Det är så himla typiskt mig det där, att inte använda mönster och färdiga mallar. Och om jag skulle använda det så ändrar jag om i det oavsett om det gäller handarbete, bakning eller matlagning. Finns det kanske någon diagnos för detta ;)??

Ha en fin vecka!

/Lotta

 

Motivationskappa

Jag har köpt en motivationskappa! Den är så vacker, och den kallade verkligen på mig från annonsen på Facebooks klädloppis.  Precis en sån vill jag ha! 100 kronor - vilket klipp alltså!! 
Så jag slog till. 100 kronor fattigare och lycklig ägare till en vacker kappa.

Ett litet problem bara... Den är i storlek M, och efter sista årets svullande är det tyvärr åter XL som gäller för mig. Så därför är det en motivationskappa. Den sitter nu på en provdocka i vardagsrummet, och jag ser den många, många gånger varje dag. Nästa höst ska den inte sitta på provdockan, då ska den sitta på mig istället!

Så på måndag är det instruktion på gymmet (och sen får vi väl se...), men ännu är det fredag och tillika en ledig sådan. Lunch med goaste väninnan är avklarad, tvättmaskinen går återigen på högvarv. Uno Svenningson underhåller från Spotify och jag tjuvar till mig en liten paus mellan hushållsbestyren. Snart kommer husets yngste son med flickvän hem och ska hämtas vis bussen. De firar två månader tillsammans idag och ska ut och äta, och mannen och jag får äta ännu en fredagsmiddag utan ungdomligt sällskap. Det är bara att vänja sig...

Jag hoppas ni alla har en fin fredag, och en vilosam helg ligger framför er.

Ha det riktigt gott!

/Lotta

Novembersol

Min lilla butik har fått ett tillskott på hyllorna - fina ekologiska kryddor från ett tyskt företag som heter Herbaria. Bara rena kryddor, rakt upp och ner , utan en massa smakförstärkare och annan goja, förpackade i vackra burkar som går fint att stapla på varandra. 
Jag är helt såld på dessa kryddblandningar med underfundiga namn, som doftar förföriskt och smakar helt underbart. Att de är ekologiska är inte annat än ett endaste stort plus. Konventionellt odlade kryddor är kraftigt besprutade, och de försöker jag i möjligaste mån att undvika.

Helst skulle jag vilja fylla kryddhyllan hemma med dessa juveler, men jag började med tre olika; Pumpakungen, Tango Spice och Tajine Marrakesh. 
Den sistnämnda använde jag till en långkokande köttgryta, varpå yngste sonen utbrast -"VAD är det du lagar? Det luktar ju så himla gott!!".
Och det var inte bara doften som var himmelsk, även smaken skickade oss till sjunde himlen. 
Tangokryddan har jag inte hunnit använda än, men däremot Pumpakungen fick göra premiär i husets grytor en grå och mulen dag i förra veckan. 
En alldeles härligt solgul pumpasoppa blev resultatet efter att en vacker pumpa fått förena sig med Pumpakungen.

Så med en jämntjock grå massa utanför fönstret lyste denna gyllengula soppa som en sol i mitt kök. En god, vacker novembersol kryddad med aromatiska kryddor som spred värme i både kropp och sinne. Pumpa+Pumpakungen = sant...

PUMPASOPPA MED PUMPAKUNGEN (4 pers)

500 g mogen Hokkaidopumpa
2 msk ghee
1 finhackad gul lök
1 hackad vitlökskyfta
1 liter grönsaksbuljong
2,5 dl kokosmjölk
2 msk Pumpakungen (Herbaria)
Salt

Skölj pumpan, dela den i klyftor, ta bort kärnorna och baka den i ugnen på 170 grader i ca 45 min. Tärna fruktköttet. Hetta upp ghee, tillsätt lök och vitlök och låt fräsa 5 min utan att det får färg.Tillsätt pupan och låt den fräsa med en stund. Tillsätt buljong och kokosmjölk. Låt allt sjuda ca 15 min, passera och smaka av med Pumpakungen och salt.

Resultatet blev en god och mättande soppa, perfekt att avnjuta en höstruskig novemberdag. Kan absolut rekommenderas!

Annars idag? Ja, grådasket har varit jämntjockt i alla fall sedan jag steg upp vid middagstid. En intensiv period med många jobbnätter är över för denna gången och jag jobbar inte på sjukhuset förrän nästa fredag igen. Skönt!
S har varit hemma en kort sväng, och vi passade på att ta en fika tillsammans inne i stan. Åh vad jag njuter av att få umgås med mina älskade pågar! Det är inte lika självklart med deras sällskap längre, nu när de börjar bli vuxna, därför gäller det att fånga de tillfällen som ges och bara njuta av stunden.

Så imorgon vet ni vad som gäller för er som bor i Simrishamn med omnejd - man ur huse för att bunkra underbara, ekologiska kryddblandningar ;). Jag lovar - ni blir kökets okrönta kungar och drottningar utan allt för stora ansträngningar!

Ha en go´kväll!

/Lotta

 

Morgonstund har guld...

Den extremt morgontrötta har varit klarvaken sedan halv tre i natt! Jajamensan, ni läste rätt - halv tre! Och timmarna före det var inte någon kvalitetssömn att tala om, utan mer att befinna sig i ett mellanland mellan sömn och vakenhet.

Vadan detta nu då? Ja, det är så att det straffar sig att "försova" sig.
Efter att ha avverkat en jobbhelg med tre nätters jobb gick jag av i går morse, ställde väckarklockan till prick 12, och vaknade 15.15! 
Har icke en aning om att klockan har ringt! Och då blir det som det blir...
Just nu i skrivande stund börjar jag känna mig trött, och skulle lätt kunna krypa ner i sängen och dra duntäcket över huvudet - men icke sa nicke! Idag är det "TT", eftermiddagen och kvällen ska spenderas i grannstaden med keramikkurs, middag tillsammans med sonen och till sist yoga. 

Men så lär jag sova gott natten som kommer  i alla fall.

Godmorgon på er alla!

/Lotta

 

Päronpaj - "to die for"...

Fredag igen. Jag tror bestämt att veckan bara består av fredagar :)!

Just idag är en sån där lite mindre rolig fredag. När många andra jobbat klart för veckan och går på ledighet inför helgen så väntar jag på att "gå på" mitt jobb istället. Tre nätters jobb. Inte kul att jobba när övriga i familjen är lediga, men så är det för mig och många andra. That´s life...

Jag har förstått via sociala medier att det idag är "kladdkakans dag", och som den motvalls käring jag är så bjuder jag er idag på ett recept på päronpaj med mandel. Receptet kommer från "Annas Mat", och jag provade det för första gången i helgen som gick. 
Så in i baljans god! To die for om man så säger.

PÄRONPAJ MED MANDEL

Pajdeg:
3dl vetemjöl
2msk socker
150g kylskåpskallt smör
1-2 msk kallt vatten

Mixas samman snabbt (gärna i en food processor). Förvara i kylen i ca en timme innan den kavlas ut.
Kavla sedan ut degen och klä den form du tänker använda. Förgrädda pajskalet i 200 grader i 10 minuter.
Skala och skiva under tiden ca 4 st päron tunt. Fördela sedan dessa päronskivor i det förgräddade pajskalet. Rör ut lite aprikosmarmelad eller plommonsylt med vatten så att det blir lite flytande i konsistensen. Ringla den över päronen och strö över hackad mandel.

Nu gjorde jag inte riktigt så, utan jag tog istället hemkokt päronmarmelad som jag blandade upp med vatten. Innan jag ringlade detta över päronen strödde jag över lite kanel, och till sist toppade jag med lite hackad mandel. Sedan var det till att grädda pajen mitt i ugnen på 225 grader i ca 25 min.

Pajen åt vi sedan halvljummen med lite lättvispad grädde. Som sagt - den var god!!

Ha en fin helg!

/Lotta