måndag 15 juli 2013

Som ett ko-släpp...


Jag tror att jag vet hur korna känner sig vid ett ko-släpp. 
När de blir utsläppta efter att ha stått fast inne i stallarna hela långa vintern. Så pigga och glada, och alldeles överfulla av energi.  Och sedan, efter ett tag ute i det fria lunkar de omkring och ser allmänt sega ut.

Så har det varit för mig också...

Jag har varit fast i mitt eget lilla fängelse så länge. Alldeles på tok för länge. Så när det hela tog slut, och jag återfick min frihet blev jag så pigg och full av energi. Tror att jag skulle kunna hoppa och skutta rundor precis som korna. Så mycket jag ville göra - virka, sticka, sy, baka, läsa böcker besöka människor och platser... Listan kan göras hur lång som helst. Men det varade inte så länge det där. 

Nu går jag i det där sega lunket och får inte så mycket alls gjort. Varken orken eller lusten finns. Jag är bara trött, trött, trött.
Här hemma råder "undantagstillstånd", det ser ut som att man har slängt in sju handgranater och sedan bara stängt dörren kvickt som bara den. Och huvudet känns precis lika rörigt som hemmet...

Men det blir väl bättre med tiden, korna i hagen ser ju ganska förnöjsamma ut där de lunkar omkring...

                          Ha det gott!
                             /Lotta

10 kommentarer:

  1. Det ordnar sig nog med tiden! Förr eller senare...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Säkerligen. Det har ju tagit några år att ställa till med oredan, så det får väl ta lite tid att återställa ordningen också...

      Radera
  2. Kanske är det så att alla de där sakerna du vill göra får vänta ett litet tag och istället lyssna till vad kroppen behöver. Och är det vila den behöver så är det just det du ska göra. Tid för allt det där härliga kommer sedan. När kroppen hunnit ikapp.

    Och vad det gäller udantagstillståndet... ja, så har vi alla det emellanåt. Och det är ok. Det är så livet är.

    Ta nu hand om dig Lotta och skutta runt i hagen i din egen takt.

    Kram på dig

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för dina kloka ord Lotta!
      Det är bara det att det där med tålamod är inte min allra starkaste sida... Men jag försöker att rätta mig i ledet efter vad kroppen ber mig om. Inte lätt...
      Kram!

      Radera
  3. Jag är en sån person som det är allt eller inget som gäller. Firar jag semester så nyttjar jag det helt och hållet. Jobbar jag så är det bara det som gäller, schemat är i övrigt tomt. Man borde ta med sig semesterkänslan även när man jobbar... varför fastnar man i en viss tankegång?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja du, det är allt märkligt ibland... Det där med allt eller inget känner jag igen :).

      Radera
  4. Tänk på att korna är ute i hagen ett bra tag ännu!
    Jag gillar att vara seg och trög när det är semester!
    Hemmet ser även här ut som en krigzon - men jag bryr mig inte!!
    Fast hösten kommer att bli jobbig, mycket att ta igen...
    Ha det bra och sköt om dig!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Men det där med att inte bry sig går till en viss gräns, och den är så uttänjd som den bara kan vara här hemma...

      Kram!

      Radera
  5. Efter regn kommer solsken, det blir säkert bättre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har så rätt Åse! Bara det att mitt tålamod är lite i kortaste laget :)...

      Radera