Att det ska vara så himla svårt...

Tänk att de ska vara så himla svårt att vara snäll till sig själv i vissa lägen! Att göra det som är bäst för en själv, och inte för andra. 

Det läget jag har allra svårast att vara snäll till mig själv är när jag är krasslig. Jag har så himla svårt att stanna hemma från jobb, att sjukanmäla mig. Fast jag kan känna mig så himla vissen och klen så masar jag mig iväg till jobb.
Som jag skrev igår så är jag just för tillfället dunderförkyld och har en hosta från "hell", vilket gör att jag inte är direkt lämpad för jobb.
I förmiddags var det hosta, hosta, hosta, och jag bestämde mig för att inte jobba inatt. Men så gjorde jag som "vanligt", jag avvaktade. Och konstaterade att "det går nog"...
Men så fram åt seneftermiddagen fick jag en sån där gräslig hostattack igen, en timme med bara en massa hosta, ögon och näsa rann. Förnuftet som hela tiden sa åt mig att detta kommer inte att funka. Tog en temp som visade att jag har lite feber. Men med ett alldeles för starkt överjag motarbetades förnuftet länge och väl. Men så till slut segrade förnuftet! Jag gjorde det! Jag sjukanmälde mig. Och nu sitter jag här med dåligt samvete, hostandes och känner att det nog var klokt ändå. Men att det ska sitta så himla långt inne! Jag fattar det inte - är man sjuk så är man.

Koppen på bilden här ovan är kvällens te. Salvia för min ömma hals, timjan för att dämpa den eländiga hostan, och citronmeliss mest för att det är så gott och för att det värmer mitt hjärta. Ett litet tips att ta till i förkylningstider.

Beträffande smoothieutmaningen jag skrev om i förrgår - den är slut nu, och på Kammebornias blogg finns nu länkar till en massa goda smoothies. Ni hittar länkarna här.

Nu ska jag snörvla mig i säng!

/Lotta