Klen

Veckan som gått har jag lyst med min frånvaro både här på bloggen och i kommentarsfälten på de bloggar jag följer. 

Jag har varit klen. Sjuk. Hostig. Förkyld. Halsont. Och jobbat utav bara helsike. 5 nätter och en dag...

När ska jag lära mig? Lära mig att lita på att jag faktiskt är sjuk. Jag vet att jag hade samma funderingar i våras när jag var kass. Alltså har jag inte lärt mig än. Kanske nästa gång?

Äldste sonen har också varit sjuk. Hög feber och huvudvärk. Legat för ankare här hemma. Beordrad hem till mamma... Fick inte ligga sjuk ensam i sin lägenhet. Tror faktiskt att han uppskattade detta, trots protester till en början. 
Så när jag inte jobbade kamperade jag tillsammans med honom i soffan framför TV:n. Harry Potter fick än en gång förgylla våra dagar. 

Så ingen ork eller energi har funnits att vare sig blogga eller vara social på något annat vis. Jag har inte ens haft datorn öppen. Då é jag verkligen sjuk ;)!

Men nu är jag på bättringsvägen. Hostan håller på att lugna ner sig och håller inte längre på att slita lungorna ur kroppen på mig. Snorfloden har sinat. Halsen känns mildare för första gången på över en vecka. Men tröttheten finns där fortfarande, och som grädde på moset en sjuhelsikes huvudvärk. Men bara i natt också - sen har jag tre lediga nätter som väntar. (Förvisso en dags jobb däri, men på torsdag är jag ledig...).

Mest så ni vet - jag finns här ute i periferin. Matt i lacken och lite allmänt krackelerad, men ändå...

                          Ha det gott!
                            /Lotta