Att frisera verkligheten...

...blir inte alltid så bra - fråga mig, jag vet!

Igår var vi bjudna av min arbetsgivare till Kronovalls slott här på Österlen. Trerätters middag och viner därtill. Middag på ett slott!
Tänkte att då får man väl göra sig till och klä sig lite anständigt.

Jag är lycklig ägare till en klänning från Desigual, och jag älskar denna "trasa". Den används ofta, både till vardags och fest.
Passformen på den är ganska slimmad, och mina "volanger" har en tendens att framträda mer än jag skulle önska trots den intensiva explosion av mönster och färger som pryder klänningen. 

Så just igår fick jag för mig att jag skulle kunna frisera verkligheten lite grann. 
Om man komprimerar det hela (= kroppen) en aning så måste de överdimensionerade delarna (= rumpan, låren och magen) bli mindre framträdande, eller hur?

Upp ur sängen och in till stan för att ragga tag på lite som "håller in". Först in till den lilla stadens enda renodlade underklädesbutik. Fick tag på någon form av maxitrosa som täcker in lekamen från precis under brösten och ner till halva låret.
Jisses vilken partypingla man blir i ett par såna då!

Trots mitt lyckade inköp malde en liten känsla av tveksamhet - kanske det hade varit bättre med en sån där underklänning som håller in? I en farlig vänster in på Lindex !
Jajamensan - där fanns precis vad jag letade efter, i två olika utföranden. Plockade på mig en av varje, den ena i min faktiska storlek, och den andra en storlek mindre (tänkte att det borde ju trycka ihop "det hela" ännu mer effektivt...), och så in i provhytten - den allra längst in i hörnan.

Komprimerigsklänning modell mindre skulle testas först. Hade ju varit trevligt om just denna passade... 
Efter en ormkvinnas dans hamnade den tillslut över huvudet och ner över bysten. Det var väl vid navelhöjd någonstans som jag fattade att den INTE passade. Okej - av med den!
Men se så enkelt var det inte. Jäkelskapet satt där den satt! Och när man ska kränga av sig något så trångt så sitter armarna alldeles fel på kroppen kan jag berätta.

Ett jympapass som heter duga följde där inne i det trånga utrymmet. Åla, töja, dra, skruva - och vips stod jag där med armarna fastlåsta i en mycket obekväm pose´ och kom inte någonstans. 
Panik! Jag kände inte riktigt för att traska ut i butiken iförd kängor, lumpiga tights med ett (STORT) hål mitt låret, BH och ett alldeles för litet tortyrplagg som låst armarna i en onaturlig ställning. 
Pust, stånk och stön! Långt om länge och med en helt annan frisyr än vad jag steg in i provhytten med kunde jag äntligen anse mig som en fri kvinna igen.
Det blev underklänningen i rätt storlek som fick följa med hem...

Kvällen på slottet blev en lyckad tillställning med god mat, god dryck och trevligt sällskap.

Mysig miljö i stallet på Kronovall

Älgfile´med godsaker :)

Under Desigualklänningen gömde sig ett par komprimeringstrosor OCH en styck komprimeringsklänning... Toabesök? Knappast!!

Hoppas ni alla har en fin fredagskväll, och att en härlig helg väntar :).               
                          /Lotta